Men att vara vädur idag har gått över förväntan! Jag har varit otålig, intagit ledarroll och varit självständig.
tisdag 31 mars 2015
Gestaltningsarbete: hur jag känner mig
Men att vara vädur idag har gått över förväntan! Jag har varit otålig, intagit ledarroll och varit självständig.
söndag 29 mars 2015
Gestaltningsarbete: reflektion
Idag har jag blivit lite fundersam över det här med att vara olika stjärntecken. Det har både varit positivt och negativt. Jag har gått inför det så gott jag har kunnat och även fått stöttning från min partner. Varje gång jag gjort något som är typiskt fisk-beteende har han sagt "Elin! Du är inte fisk nu, tänk som en skytt, vad hade en skytt gjort i den här situationen?!"
Idag insåg jag att jag har fått med mig värdefulla och användbara tankegångar från både skytten och lejonet, trots den korta tiden jag antog dessa stjärntecken. När vi skulle plocka ut pengar från bankomaten i Krabi gick det inte, i vanliga fall hade jag känt oro men idag var jag bara "äsch, det löser sig, vi hoppar på en färja någonstans så får det gå som det går." Like a skytt.
När vi skulle boka boende på Koh lanta var det svårt att bestämma vad vi skulle ta, men jag bara "Nu tar vi det här boendet som egentligen är asdyrt men vi unnar oss det så får det bli som det blir." Like a skytt and lejon.
Så jag har lärt mig mycket under bara två dagar. Om mig själv. Men att anta ett annat stjärntecken handlar så himla mycket om att byta personlighet, och det är svårt! Jag har ju varit jag så länge. Men fastän det var svårt att byta under en dag så har jag tydligen tagit med mig en hel del erfarenhet.
Idag skulle jag egentligen varit oxe, men eftersom jag var så dålig på att vara lejon igår så kände jag mig inte alls peppad inför ox-dagen. Kanske ska jag försöka mig på det imorgon? Eller borde jag bara göra något annat?...
Idag har jag gjort två skisser i mitt lilla rese-skissblock.
Idag insåg jag att jag har fått med mig värdefulla och användbara tankegångar från både skytten och lejonet, trots den korta tiden jag antog dessa stjärntecken. När vi skulle plocka ut pengar från bankomaten i Krabi gick det inte, i vanliga fall hade jag känt oro men idag var jag bara "äsch, det löser sig, vi hoppar på en färja någonstans så får det gå som det går." Like a skytt.
När vi skulle boka boende på Koh lanta var det svårt att bestämma vad vi skulle ta, men jag bara "Nu tar vi det här boendet som egentligen är asdyrt men vi unnar oss det så får det bli som det blir." Like a skytt and lejon.
Så jag har lärt mig mycket under bara två dagar. Om mig själv. Men att anta ett annat stjärntecken handlar så himla mycket om att byta personlighet, och det är svårt! Jag har ju varit jag så länge. Men fastän det var svårt att byta under en dag så har jag tydligen tagit med mig en hel del erfarenhet.
Idag skulle jag egentligen varit oxe, men eftersom jag var så dålig på att vara lejon igår så kände jag mig inte alls peppad inför ox-dagen. Kanske ska jag försöka mig på det imorgon? Eller borde jag bara göra något annat?...
Idag har jag gjort två skisser i mitt lilla rese-skissblock.
Det kanske inte framgår så tydligt, men jag är pengarna. Ser ni ögonen, kroppen, munnen? Alla är på mig. Få är ärligt snälla och ser en mest som ett sätt att tjäna pengar. Det känns hemskt. Falskt. Samtidigt förstår jag att det är dessa personers levebröd. Och jag vill ju hjälpa. Men någon som ljuger sjukt mycket. Hur förhåller en sig till det?
När vi hade bestämt boende och kände att vi kunde unna oss lite pratade vi även om hur kvaliteten skulle vara. Det mesta här är relativt nybyggt eftersom tsunamin svepte in för tio år sen. Jättebra att boendet inte är från 80-talet, men vad dåligt samvete jag fick när jag tänkte att nybyggt= bra. Insåg direkt att någon annan har fått betala ett hemskt pris för att vi ska tycka det. När jag simmade i poolen i lugn och ro med solen i ryggen sa min sambo "såhär var det nog, lugnt och härligt och så plötsligt var allt bara kaos och hemskt." Jag vill så gärna veta mer om hur det var för de som var här då det hände. Det känns dock för känsligt att fråga om. Har "fascinerats" av hur overkligt det måste ha varit, och fortfarande är.
Gestaltningsarbete: Att vara ett lejon
Igår, lördag 28/3 var jag ett lejon. Det var sjukt svårt! Vet inte om det var brist på engagemang, eller om lejonets personlighet och egenskaper bara ligger så långt ifrån min natur.
Jag försökte ta en ledarroll, att unna mig komfort och kvalitet och att observera min omgivning. I viss mån lyckades jag, vilket inte är konstigt alls, men jag kunde också jämföra mig med min sambo som är lejon och insåg snabbt att jag inte alls gör dessa saker i samma utsträckning som han gör. Jag är oftast i min egna värld och tänker inte alltid på folk och händelser runt omkring. Jag missar tyvärr rätt mycket.
Att anta en ledarroll var svårt. Kanske på grund av våra interna roller som partners. Jag bestämmer en hel del, men vill alltid försäkra mig om att den andre är med på det. Jag ställer oerhört många frågor. Vill du? Ska vi? Kan jag? Borde vi? Det är sällan jag fattar ett beslut själv och bara går efter det i ett socialt sammanhang. I Bangkok försökte jag dock ibland. Jag sa "Ska vi titta lite här borta? Jag menar, NU TITTAR VI HÄR BORTA LITE! ..eller vad tycker du?" Jag hamnade i min vanliga roll ideligen. Känns som att en behöver vara lite egocentrisk för att vara ett lejon. Medan jag tänker "vi" , tänker ett lejon mer "du och jag".
Här är en skiss från Bangkoks flygplats på min partner som är lejon.
Jag försökte ta en ledarroll, att unna mig komfort och kvalitet och att observera min omgivning. I viss mån lyckades jag, vilket inte är konstigt alls, men jag kunde också jämföra mig med min sambo som är lejon och insåg snabbt att jag inte alls gör dessa saker i samma utsträckning som han gör. Jag är oftast i min egna värld och tänker inte alltid på folk och händelser runt omkring. Jag missar tyvärr rätt mycket.
Att anta en ledarroll var svårt. Kanske på grund av våra interna roller som partners. Jag bestämmer en hel del, men vill alltid försäkra mig om att den andre är med på det. Jag ställer oerhört många frågor. Vill du? Ska vi? Kan jag? Borde vi? Det är sällan jag fattar ett beslut själv och bara går efter det i ett socialt sammanhang. I Bangkok försökte jag dock ibland. Jag sa "Ska vi titta lite här borta? Jag menar, NU TITTAR VI HÄR BORTA LITE! ..eller vad tycker du?" Jag hamnade i min vanliga roll ideligen. Känns som att en behöver vara lite egocentrisk för att vara ett lejon. Medan jag tänker "vi" , tänker ett lejon mer "du och jag".
Här är en skiss från Bangkoks flygplats på min partner som är lejon.
Gestaltningsarbete: Att vara en skytt
Fredagen 27/3 försökte jag vara en skytt. Försökte. Det gick bra då och då, men ofta glömde jag bort mitt uppdrag och föll tillbaka i mitt typiska fiskbeteende.
På morgonen är vanligtvis en skytt (utifrån de ovetenskapligt bevisade hemsidor jag besöker) antingen kvittrande glad eller trött och otrevlig. När jag vaknade försökte jag vara glad och sjöng fram några meningar, men jetlagen tog över och jag var mest mittemellanglad.
Skyttens känsligaste kroppsdel: höfter och lår.
Jag tänkte mycket på hur det kändes i dessa kroppsdelar men märkte inget ovanligt och kunde inte tvinga fram något. Det enda som faktiskt hade med mina lår att göra var att jag klagade över en cellulit som syns alldeles övertydligt på mitt ena lår.
Det var svårt att helt och hållet hänge sig åt spontaniteten. Jag lyckades dock några gånger. Jag tänkte att nu jädrans ska jag strunta i var vi hamnar, vi tog en hiss i något hus och försökte åka längst upp för att få lite utsikt, dessvärre var hissen till för personalen som jobbade i husets kontorsavdelningar och vi stod inträngda i en hiss med cirka 10 Bangkok-bor, varav varenda en tittade misstänksamt mot oss. Jag ville bara skratta ihjäl mig.
De gånger jag föll tillbaka i fiskens tecken var då jag klagade på hur ont jag hade i fötterna (fiskens känsligaste kroppsdel) och oron för att dö när vi åkte tuktuk.
På morgonen är vanligtvis en skytt (utifrån de ovetenskapligt bevisade hemsidor jag besöker) antingen kvittrande glad eller trött och otrevlig. När jag vaknade försökte jag vara glad och sjöng fram några meningar, men jetlagen tog över och jag var mest mittemellanglad.
Skyttens känsligaste kroppsdel: höfter och lår.
Jag tänkte mycket på hur det kändes i dessa kroppsdelar men märkte inget ovanligt och kunde inte tvinga fram något. Det enda som faktiskt hade med mina lår att göra var att jag klagade över en cellulit som syns alldeles övertydligt på mitt ena lår.
Det var svårt att helt och hållet hänge sig åt spontaniteten. Jag lyckades dock några gånger. Jag tänkte att nu jädrans ska jag strunta i var vi hamnar, vi tog en hiss i något hus och försökte åka längst upp för att få lite utsikt, dessvärre var hissen till för personalen som jobbade i husets kontorsavdelningar och vi stod inträngda i en hiss med cirka 10 Bangkok-bor, varav varenda en tittade misstänksamt mot oss. Jag ville bara skratta ihjäl mig.
De gånger jag föll tillbaka i fiskens tecken var då jag klagade på hur ont jag hade i fötterna (fiskens känsligaste kroppsdel) och oron för att dö när vi åkte tuktuk.
torsdag 26 mars 2015
Konfliktskiss och gestaltning
Efter 24 timmar på resande fot sitter jag nu på ett tillfälligt, lite halvsunkigt hotell i Bangkok.
Under resan var jag fisk, mitt vanliga stjärntecken, för att inte äventyra bort pass och flygtider. Jag var alltså i "min comfortzon". Men hur bekvämt är det egentligen att vara fisk på resande fot?
Den här resan försökte jag analysera mitt beteende som fiskresenär. Jag är en oerhört artig, trevlig och anpassningsbar resenär. Dock är jag ganska nojig och ängslig för att missa anslutande flyg. Jag vill gärna smälta in, helst inte märkas och vara en så "lätt" passagerare som möjligt för personal att handskas med. Min sambo tycker att jag är förvirrad och stressad, medan jag tycker att jag har stenkoll (det intalar jag iallafall mig själv för att lugna nerverna).
Skissade mig, som fisk, på resa. Konflikten mellan att jag vill vara coollugn, fast jag snabbt vill komma fram överallt.
Imorgon ska jag vara skytt! Ser fram emot det eftersom det är första dagen på plats och dags att upptäcka staden och vara lite äventyrlig.om jag vågar.
Under resan var jag fisk, mitt vanliga stjärntecken, för att inte äventyra bort pass och flygtider. Jag var alltså i "min comfortzon". Men hur bekvämt är det egentligen att vara fisk på resande fot?
Den här resan försökte jag analysera mitt beteende som fiskresenär. Jag är en oerhört artig, trevlig och anpassningsbar resenär. Dock är jag ganska nojig och ängslig för att missa anslutande flyg. Jag vill gärna smälta in, helst inte märkas och vara en så "lätt" passagerare som möjligt för personal att handskas med. Min sambo tycker att jag är förvirrad och stressad, medan jag tycker att jag har stenkoll (det intalar jag iallafall mig själv för att lugna nerverna).
Skissade mig, som fisk, på resa. Konflikten mellan att jag vill vara coollugn, fast jag snabbt vill komma fram överallt.
Imorgon ska jag vara skytt! Ser fram emot det eftersom det är första dagen på plats och dags att upptäcka staden och vara lite äventyrlig.om jag vågar.
tisdag 24 mars 2015
Gestaltningsarbete: Att vara ett annat stjärntecken
Vem är jag?
Stjärntecken: Fisk (11- 20 mars rörliga dekad)
Nyckelord: Sökande
Element: Vatten (känsloliv, fruktsamhet, inåtriktad)
Tillstånd: Rörlig (anpassningsbar, följer, letar, lyder, provar)
http://astrologi.be/fiskarna/
"Zodiaken är den del av horoskopet, som har fått sin karaktär av stjärnhimlen. Det är miljoner stjärnor, som ligger utanför vårt solsystem, som bildar astrologins bas. Det är så många stjärnor, så det går inte att ta hänsyn till varje ljusfläck. Istället tittar man på de band av stjärnhimmel, som solen ser ut att glida över på sin bana. Dessa är uppdelade i tolv stjärnbilder." (http://astrologi.be)
Jag är oerhört fascinerad av vetenskap och vetenskapliga teorier. Teorier som just är teorier och inte alltid baserat på konkret fakta. Jag läser gärna Vetenskapens värld och Illustrerad vetenskap samtidigt som jag häpnas över universum. Jag läser också artiklar som är kritiska mot Astrologi och menar att det inte har någon som helst koppling till vetenskap. Och det kanske det inte har. Men måste allt kunna bevisas? I min gestaltningsprocess skiter jag fullständigt i hur samhället och omvärlden ser på Astrologi. Ämnet fascinerar mig och jag vill utforska området av ren nyfikenhet.
Jag tänker samla på mig mer information om astrologi, människors åsikter kring detta och egna erfarenheter. Genom att undersöka vad skillnaderna mellan de olika stjärntecknen är kommer jag att anta en ny skepnad som inte är Fisk.
Min syster som har inspirerat mig till astrologi är skytt. En hemma-videofilm från vår barndom visar hur jag är utklädd i förkläde, hatt och fikakorg och leker. Jag är 5 år, leker att jag är Pippi, Tommy och Annika och konverserar tyst för mig själv. I bakgrunden står min 7-åriga syster utklädd till en tjock björn och hoppar i en fåtölj och slår volter ner mot golvet. Kontrasten är tydlig. Jag är den känsliga fisken, min syster är den äventyrliga skytten.
Nu är det dags att ge sig hän och det första stjärntecknet jag ska anta är just Skytten. Jag kommer troligtvis få panik eftersom jag inte bara ska anta detta stjärntecken, jag kommer dessutom att vara på resande fot.
På återseende!
Stjärntecken: Fisk (11- 20 mars rörliga dekad)
Nyckelord: Sökande
Element: Vatten (känsloliv, fruktsamhet, inåtriktad)
Tillstånd: Rörlig (anpassningsbar, följer, letar, lyder, provar)
http://astrologi.be/fiskarna/
"Zodiaken är den del av horoskopet, som har fått sin karaktär av stjärnhimlen. Det är miljoner stjärnor, som ligger utanför vårt solsystem, som bildar astrologins bas. Det är så många stjärnor, så det går inte att ta hänsyn till varje ljusfläck. Istället tittar man på de band av stjärnhimmel, som solen ser ut att glida över på sin bana. Dessa är uppdelade i tolv stjärnbilder." (http://astrologi.be)
Jag är oerhört fascinerad av vetenskap och vetenskapliga teorier. Teorier som just är teorier och inte alltid baserat på konkret fakta. Jag läser gärna Vetenskapens värld och Illustrerad vetenskap samtidigt som jag häpnas över universum. Jag läser också artiklar som är kritiska mot Astrologi och menar att det inte har någon som helst koppling till vetenskap. Och det kanske det inte har. Men måste allt kunna bevisas? I min gestaltningsprocess skiter jag fullständigt i hur samhället och omvärlden ser på Astrologi. Ämnet fascinerar mig och jag vill utforska området av ren nyfikenhet.
Jag tänker samla på mig mer information om astrologi, människors åsikter kring detta och egna erfarenheter. Genom att undersöka vad skillnaderna mellan de olika stjärntecknen är kommer jag att anta en ny skepnad som inte är Fisk.
Min syster som har inspirerat mig till astrologi är skytt. En hemma-videofilm från vår barndom visar hur jag är utklädd i förkläde, hatt och fikakorg och leker. Jag är 5 år, leker att jag är Pippi, Tommy och Annika och konverserar tyst för mig själv. I bakgrunden står min 7-åriga syster utklädd till en tjock björn och hoppar i en fåtölj och slår volter ner mot golvet. Kontrasten är tydlig. Jag är den känsliga fisken, min syster är den äventyrliga skytten.
Nu är det dags att ge sig hän och det första stjärntecknet jag ska anta är just Skytten. Jag kommer troligtvis få panik eftersom jag inte bara ska anta detta stjärntecken, jag kommer dessutom att vara på resande fot.
På återseende!
torsdag 19 mars 2015
Gestaltningsarbete: Reflektion kring identitet
Här kommer jag skriva mina förvirrade reflektioner i gestaltningsprocessen. Sry om det är svårt att hänga med i mina tankesvängar.
Jag har SJUKT SVÅRT för att veta hur jag ska ta tag i mitt gestaltningsarbete. Hur börjar jag processen? Än så länge har jag bara tänkt, reflekterat, diskuterat med några vänner, läst och funderat över hur jag ska börja. Jag vill fortfarande använda mig av identitetsbegreppet på något sätt. Men hur? Mina olika alternativ som jag från början hade är följande:
1. Min identetet- vad är identitet, vad identifierar mig som person och varför?
2. Hur är identitet skapat? Har vi skapats och formats av universum? Har astrologi något med vår identitet att göra? Om inte, hur kommer det sig att så många identifierar sig så starkt med sitt stjärntecken?
3. Osynlig identitet och förutfattade meningar om identitet. Varför måste vi bestämma identitet på någon annan? Är ens könstillhörighet en del av identiteten?
När jag har funderat och diskuterat har jag dock fastnat mest på identitet i samband med astrologin eftersom det fascinerar mig så otroligt mycket. Min egen identitet jobbar jag med ständigt och därför känns det ältande att undersöka mig själv även i gestaltningsarbetet. Kön och identitet är ett ämne jag brinner för och ofta diskuterar i vänskapskretsar och engagerar mig i, vilket också känns ganska bearbetat i och med att jag tydligt vet var jag står i den frågan.
Jag tänker därför att jag borde fokusera lite på astrologi till att börja med. Det är ju ett så spännande område. Men för att kunna undersöka detta behöver jag också ta reda på vad identitet är för något.
Vad betyder identitet? Inte ens nationalencyklopedien verkar ha ett enhetligt svar på vad begreppet står för. (http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=identitet)
Några av de ord som NE nämner i samband med identitet:
Självbild
Likhet
Medvetenhet
Tillhörighet
Relation
Individ
Min tanke om identitet (hittills) :
Personlighet
Säregen
Tillhörighet
Unik
Individuell
Självbild
Jag skulle säga att identitet är det som gör en människa unik. Det gäller både egenskaper, livsfilosofi, grupptillhörighet och intressen. Hmm, har verkligen självbild något med identitet att göra? Min självbild kan ju skilja sig oerhört jämfört med hur andra ser mig. Eller är det jag som bestämmer min identitet fastän att ingen annan håller med? Vem bestämmer ens identitet?
Jag har tidigare tänkt att identiteten du anser dig ha, även måste bli bekräftad av någon annan människa för att existera. Jag kanske ska prova att skriva upp saker som identifierar mig och se om någon i min närhet håller med eller har några invändningar.
I samband med detta undrar jag hur/om vi kan ha blivit formade till att få vissa egenskaper och intressen från våra stjärntecken.
I februari fick vi göra våra egna identitetskort på en workshop med Magnus Hermansson Adler. Jag valde att behålla den identitet som jag anser att jag har idag, med fokus på det "positiva" som identifierar mig. (Obs! bryter lite mot jantelagen.)
.JPG)
.jpeg)
Jag har SJUKT SVÅRT för att veta hur jag ska ta tag i mitt gestaltningsarbete. Hur börjar jag processen? Än så länge har jag bara tänkt, reflekterat, diskuterat med några vänner, läst och funderat över hur jag ska börja. Jag vill fortfarande använda mig av identitetsbegreppet på något sätt. Men hur? Mina olika alternativ som jag från början hade är följande:
1. Min identetet- vad är identitet, vad identifierar mig som person och varför?
2. Hur är identitet skapat? Har vi skapats och formats av universum? Har astrologi något med vår identitet att göra? Om inte, hur kommer det sig att så många identifierar sig så starkt med sitt stjärntecken?
3. Osynlig identitet och förutfattade meningar om identitet. Varför måste vi bestämma identitet på någon annan? Är ens könstillhörighet en del av identiteten?
När jag har funderat och diskuterat har jag dock fastnat mest på identitet i samband med astrologin eftersom det fascinerar mig så otroligt mycket. Min egen identitet jobbar jag med ständigt och därför känns det ältande att undersöka mig själv även i gestaltningsarbetet. Kön och identitet är ett ämne jag brinner för och ofta diskuterar i vänskapskretsar och engagerar mig i, vilket också känns ganska bearbetat i och med att jag tydligt vet var jag står i den frågan.
Jag tänker därför att jag borde fokusera lite på astrologi till att börja med. Det är ju ett så spännande område. Men för att kunna undersöka detta behöver jag också ta reda på vad identitet är för något.
Vad betyder identitet? Inte ens nationalencyklopedien verkar ha ett enhetligt svar på vad begreppet står för. (http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=identitet)
Några av de ord som NE nämner i samband med identitet:
Självbild
Likhet
Medvetenhet
Tillhörighet
Relation
Individ
Min tanke om identitet (hittills) :
Personlighet
Säregen
Tillhörighet
Unik
Individuell
Självbild
Jag skulle säga att identitet är det som gör en människa unik. Det gäller både egenskaper, livsfilosofi, grupptillhörighet och intressen. Hmm, har verkligen självbild något med identitet att göra? Min självbild kan ju skilja sig oerhört jämfört med hur andra ser mig. Eller är det jag som bestämmer min identitet fastän att ingen annan håller med? Vem bestämmer ens identitet?
Jag har tidigare tänkt att identiteten du anser dig ha, även måste bli bekräftad av någon annan människa för att existera. Jag kanske ska prova att skriva upp saker som identifierar mig och se om någon i min närhet håller med eller har några invändningar.
I samband med detta undrar jag hur/om vi kan ha blivit formade till att få vissa egenskaper och intressen från våra stjärntecken.
I februari fick vi göra våra egna identitetskort på en workshop med Magnus Hermansson Adler. Jag valde att behålla den identitet som jag anser att jag har idag, med fokus på det "positiva" som identifierar mig. (Obs! bryter lite mot jantelagen.)
måndag 16 mars 2015
L6BD10 – Estetiska lärprocesser i skolans alla ämnen utanför bildämnet (Världskulturmuseet och sammanfattning)
I fredags hade vi den sista föreläsningen/ workshopen med Magnus. Under fem veckor har vi arbetat och fört diskussioner kring hur vi kan använda bild i skolans alla ämnen på olika sätt. Varje seminarium har haft en egen infallsvinkel, men alla seminarium har även haft en genomgående röd tråd. Att en bild inte bara är en bild. Genom bland annat historia, bakgrund, egna erfarenheter, tankar, reflektioner, bildskaparens intentioner, analys, förförståelse, form, färg, delar, helhet, slump, relationer, samhället, värdegrund, fördomar och berättelser kring bilder och konstverk finns det otroligt mycket som bidrar till en lärandeprocess.
För mig handlar det också om att skapa ett intresse för bildämnet genom att använda många olika perspektiv. Eftersom alla elever har olika intressen är det viktigt att vi inte bibehåller den klassiska synen på bild som ett "smalt ämne", där många elever exkluderas på grund av sina olika erfarenheter och bakgrund. Genom att låta eleverna diskutera fritt och låta dem ha sin egen ingång och prägel på bildämnet så tror jag att vi kan skapa en större attraktion kring bl.a. konst och kultur. Som Magnus brukar säga, det är rätt rätt rätt men fel fel fel fast rätt rätt rätt. För det finns inget rätt eller fel när en individ tolkar, känner eller ser någonting. I min värld är det rätt, fast det i din värld är fel (eller rättare sagt oförståeligt).
4 MARS VÄRLDSKULTURMUSEET
Den 4 mars var vi på Världskulturmuseet. Jag tycker om att gå på museum, men bara när det är på mina villkor. Den här dagen var det på varje persons villkor eftersom vi själva fick välja ut var vi ville gå, vad vi ville se, vad vi ville visa. Trots att själva museet och dess utställningar var ett val av någon annan så kändes det som att det var på mitt villkor och mitt val.
Magnus val av museum och de utställningar som fanns: Det stora stoffet är begränsat (reduktion).
Mina val av artefakter på museet: Skapar ett nytt stoff som diskuteras om, där jag har fått välja utifrån mina erfarenheter och intressen (expansion). På detta sätt har det skapats en lärandeprocess.
När vi var där fanns en utställning om Wiphalan och en om Jordlingar. Genom mina val som berodde på mina intressen och erfarenheter valde jag ut Wiphala-flagg-mönstret, en kniv som tillhört en jordling och en beskrivning med tillhörande bild om hur jordlingar är. Enligt mig hör dessa föremål ihop eftersom de så starkt motsäger varandra enligt mig.
1. Wiphalan som står för en kulturell bakgrund som även varit/ är förtryckt.
2. Kniven, ett vanligt människoföremål som kan användas för att döda eller skada.
3. Bilden om att jordlingarna/ människorna är bäst på att ta hand om varandra. Är de verkligen så med tanke på de andra föremålen?
"Faktan" och informationen som gavs på dessa utställningar blev alltså ett nytt stoff och fick en ny innebörd genom min egna tolkning.
.JPG)
Jag tycker att uppgiften var lärorik och tillräckligt "simpel" för att använda mig av den i mitt yrke. Genom att besöka museum och ha en liknande uppgift i åtanke kan följande kunskapskrav för årskurs 6 utvecklas/uppnås, där eleven ska kunna "bidra till att utveckla idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt." (Skolverket, 2011, s. 23).
Och det är inte bara eleverna som lär sig i dessa processer. Jag som lärare får veta och lära mig massor om och av mina elever. Något jag kan använda mig av för att själv utvecklas. Ett ömsesidigt utbyte av lärande. Låter det inte fint?
Referens
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. www.skolverket.se
För mig handlar det också om att skapa ett intresse för bildämnet genom att använda många olika perspektiv. Eftersom alla elever har olika intressen är det viktigt att vi inte bibehåller den klassiska synen på bild som ett "smalt ämne", där många elever exkluderas på grund av sina olika erfarenheter och bakgrund. Genom att låta eleverna diskutera fritt och låta dem ha sin egen ingång och prägel på bildämnet så tror jag att vi kan skapa en större attraktion kring bl.a. konst och kultur. Som Magnus brukar säga, det är rätt rätt rätt men fel fel fel fast rätt rätt rätt. För det finns inget rätt eller fel när en individ tolkar, känner eller ser någonting. I min värld är det rätt, fast det i din värld är fel (eller rättare sagt oförståeligt).
4 MARS VÄRLDSKULTURMUSEET
Den 4 mars var vi på Världskulturmuseet. Jag tycker om att gå på museum, men bara när det är på mina villkor. Den här dagen var det på varje persons villkor eftersom vi själva fick välja ut var vi ville gå, vad vi ville se, vad vi ville visa. Trots att själva museet och dess utställningar var ett val av någon annan så kändes det som att det var på mitt villkor och mitt val.
Magnus val av museum och de utställningar som fanns: Det stora stoffet är begränsat (reduktion).
Mina val av artefakter på museet: Skapar ett nytt stoff som diskuteras om, där jag har fått välja utifrån mina erfarenheter och intressen (expansion). På detta sätt har det skapats en lärandeprocess.
När vi var där fanns en utställning om Wiphalan och en om Jordlingar. Genom mina val som berodde på mina intressen och erfarenheter valde jag ut Wiphala-flagg-mönstret, en kniv som tillhört en jordling och en beskrivning med tillhörande bild om hur jordlingar är. Enligt mig hör dessa föremål ihop eftersom de så starkt motsäger varandra enligt mig.
1. Wiphalan som står för en kulturell bakgrund som även varit/ är förtryckt.
2. Kniven, ett vanligt människoföremål som kan användas för att döda eller skada.
3. Bilden om att jordlingarna/ människorna är bäst på att ta hand om varandra. Är de verkligen så med tanke på de andra föremålen?
"Faktan" och informationen som gavs på dessa utställningar blev alltså ett nytt stoff och fick en ny innebörd genom min egna tolkning.
Och det är inte bara eleverna som lär sig i dessa processer. Jag som lärare får veta och lära mig massor om och av mina elever. Något jag kan använda mig av för att själv utvecklas. Ett ömsesidigt utbyte av lärande. Låter det inte fint?
Referens
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. www.skolverket.se
söndag 8 mars 2015
8 mars
Med den internationella kvinnodagen som inspiration vill jag föra fram ett budskap. Glöm inte kvinnan!
fredag 6 mars 2015
Assignment 3
Fota en skulptur där du bor & miljön runt omkring - Byt ut skulpturen till ett samtida konstverk - skapa i valfritt material.
.JPG)
Jag vet inte huruvida detta klassas som en skulptur eller inte. Oavsett så passerar jag denna skylt vid Stampens kyrkogård varje dag och tycker att det hade varit finare om det hade stått Tänk på livet istället. Jag kan själv fokusera alldeles för mycket på döden ibland, fast jag egentligen borde uppskatta livet och göra mitt bästa för kommande generationer.
Jag valde att illustrera hur jag hade velat se denna "skulptur"/designen/arkitekturen istället. Tänk på livet.
Assignment 2
Gå vilse i en miljö - förhåll dig till det vilsna tillståndet - teckna det som är bekant.
Det här var det svåraste uppdraget. Hur går en vilse? För mig innefattar vilsenhet en miljö där jag inte vet var jag är. Ett förvirrat tillstånd där jag måste använda min problemlösningsförmåga för att hitta "rätt" igen.
Jag hade många idéer på hur jag skulle "ta mig vilse" men det slutade med att jag bestämde mig för att gå vilse på vägen hem från HDK idag. Att ta en väg hem som jag aldrig har gått innan. Jag var alltså inte vilse i det "stora rummet" eftersom jag kände till i vilket område jag var och hur jag sedan skulle kunna ta mig hem. Men jag var i viss bemärkelse vilse på den gatan jag gick in på eftersom jag aldrig hade varit just där tidigare. Jag kände ett litet obehag i kroppen när jag vek av från min vanliga rutt, jag kände mig nästan som en inkräktare på någon annans område. Miljön omkring mig liknade en vanlig gata fast med många garageportar. Där fanns parkeringsplatser och hus, trappor, skyltar med symboler och andra ting som jag kände igen.
När jag kände mig klar med dokumentationen av den vilsna miljön fortsatte jag vidare in på gatan åt det håll som jag tänkte var hem. Först tänkte jag att "det här var ju inte att gå vilse", men jag insåg sedan att jag faktiskt hade varit vilse en kort stund. När jag kom ut från gatan (motsatt håll som jag kom ifrån) tog det nämligen ett ögonblick innan jag återigen kunde lokalisera vart jag befann mig. En kortvarig vilsenhet blev det i alla fall.
En snabbskiss av det som var bekant.
.PNG)
Det här var det svåraste uppdraget. Hur går en vilse? För mig innefattar vilsenhet en miljö där jag inte vet var jag är. Ett förvirrat tillstånd där jag måste använda min problemlösningsförmåga för att hitta "rätt" igen.
Jag hade många idéer på hur jag skulle "ta mig vilse" men det slutade med att jag bestämde mig för att gå vilse på vägen hem från HDK idag. Att ta en väg hem som jag aldrig har gått innan. Jag var alltså inte vilse i det "stora rummet" eftersom jag kände till i vilket område jag var och hur jag sedan skulle kunna ta mig hem. Men jag var i viss bemärkelse vilse på den gatan jag gick in på eftersom jag aldrig hade varit just där tidigare. Jag kände ett litet obehag i kroppen när jag vek av från min vanliga rutt, jag kände mig nästan som en inkräktare på någon annans område. Miljön omkring mig liknade en vanlig gata fast med många garageportar. Där fanns parkeringsplatser och hus, trappor, skyltar med symboler och andra ting som jag kände igen.
När jag kände mig klar med dokumentationen av den vilsna miljön fortsatte jag vidare in på gatan åt det håll som jag tänkte var hem. Först tänkte jag att "det här var ju inte att gå vilse", men jag insåg sedan att jag faktiskt hade varit vilse en kort stund. När jag kom ut från gatan (motsatt håll som jag kom ifrån) tog det nämligen ett ögonblick innan jag återigen kunde lokalisera vart jag befann mig. En kortvarig vilsenhet blev det i alla fall.
En snabbskiss av det som var bekant.
torsdag 5 mars 2015
Assignment 1
Bryt itu ett föremål - limma ihop det till ett annat föremål - ge bort det.
I min trappuppgång har vi en "bokbytarhylla" där folk antingen kan ta böcker eller ställa dit böcker som de inte vill ha. Idag fann jag en Bibel bland alla boktitlar och valde att använda mig av den till mitt första assignment.
"Ingen annan bok i hela världshistorien har tryckts i så många exemplar. Bibeln har tryckts i 4-6 miljarder exemplar, ett för nästan varenda människa på jorden, och varje år framställs upp till 100 miljoner nya biblar. Världslitteraturens absoluta bästsäljare når upp några procent av Bibelns antal: Harry Potter-böckerna har sålts i 450 miljoner exemplar (10%), och Tolkiens Sagan om ringen i 150 miljoner ex (3%). Den närmaste medtävlaren är Maos lilla röda som har tryckts i 1 miljard ex (20%)." http://www.folkbibeln.se/laes-a-studera/om-bibeln/bibelns-inspiration-79
För mig är bibeln en bok. För mig är det ingen helig skrift med tanke på att mycket av innehållet motsäger den livsfilosofi jag har om allas lika värde. Jag är själv uppvuxen med en stark kristen tro och kunde då inte tänka mig ett annat synsätt på livet än det med Jesus. I tonåren började jag tvivla och i vuxen ålder har jag insett att mycket av det jag trodde så starkt på var hjärntvätteri. Kristendomen har gjort att jag alltid har känt skuld om jag inte gjort enligt bibeln och det ledde till en dålig självkänsla. Bibeln har en negativ laddning för mig. Precis som att det står många bra och fina saker i Bibeln, så förespråkas även brutala, våldsamma och oetiska livsregler. Precis som att Sverigedemokraternas principprogram både innehåller enstaka meningar med "goda" åsikter, men även åsikter som jag inte alls kan acceptera. Trots att några av åsikterna är välmenande så kan jag alltså inte förlika mig med hela deras principprogram.
När jag började ta isär bibeln blev en klasskompis illa berörd. Jag kan absolut förstå varför och vill inte såra någon. Religion är ett otroligt känsligt ämne. Jag kan dock känna att min erfarenhet av kristendomen har gjort att jag även har tillåtelse till att ifrågasätta det. Kanske borde jag först ha hört runt och frågat hur folk omkring mig känner inför mitt val av assignment men tanken slog mig inte. Jag trodde inte att någon skulle reagera så starkt. Det är dock en nyttig erfarenhet som jag verkligen ska ta med mig i mitt framtida jobb som lärare där jag möter elever med olika erfarenheter och känslor.
Bibeln blev ett djur. Antingen ett får, en isbjörn, en ko eller en fet katt. Vilket? Fritt för tolkning. Jag gav bort djuret till en vän som började skratta. Då blev jag glad.
.JPG)
I min trappuppgång har vi en "bokbytarhylla" där folk antingen kan ta böcker eller ställa dit böcker som de inte vill ha. Idag fann jag en Bibel bland alla boktitlar och valde att använda mig av den till mitt första assignment.
"Ingen annan bok i hela världshistorien har tryckts i så många exemplar. Bibeln har tryckts i 4-6 miljarder exemplar, ett för nästan varenda människa på jorden, och varje år framställs upp till 100 miljoner nya biblar. Världslitteraturens absoluta bästsäljare når upp några procent av Bibelns antal: Harry Potter-böckerna har sålts i 450 miljoner exemplar (10%), och Tolkiens Sagan om ringen i 150 miljoner ex (3%). Den närmaste medtävlaren är Maos lilla röda som har tryckts i 1 miljard ex (20%)." http://www.folkbibeln.se/laes-a-studera/om-bibeln/bibelns-inspiration-79
För mig är bibeln en bok. För mig är det ingen helig skrift med tanke på att mycket av innehållet motsäger den livsfilosofi jag har om allas lika värde. Jag är själv uppvuxen med en stark kristen tro och kunde då inte tänka mig ett annat synsätt på livet än det med Jesus. I tonåren började jag tvivla och i vuxen ålder har jag insett att mycket av det jag trodde så starkt på var hjärntvätteri. Kristendomen har gjort att jag alltid har känt skuld om jag inte gjort enligt bibeln och det ledde till en dålig självkänsla. Bibeln har en negativ laddning för mig. Precis som att det står många bra och fina saker i Bibeln, så förespråkas även brutala, våldsamma och oetiska livsregler. Precis som att Sverigedemokraternas principprogram både innehåller enstaka meningar med "goda" åsikter, men även åsikter som jag inte alls kan acceptera. Trots att några av åsikterna är välmenande så kan jag alltså inte förlika mig med hela deras principprogram.
När jag började ta isär bibeln blev en klasskompis illa berörd. Jag kan absolut förstå varför och vill inte såra någon. Religion är ett otroligt känsligt ämne. Jag kan dock känna att min erfarenhet av kristendomen har gjort att jag även har tillåtelse till att ifrågasätta det. Kanske borde jag först ha hört runt och frågat hur folk omkring mig känner inför mitt val av assignment men tanken slog mig inte. Jag trodde inte att någon skulle reagera så starkt. Det är dock en nyttig erfarenhet som jag verkligen ska ta med mig i mitt framtida jobb som lärare där jag möter elever med olika erfarenheter och känslor.
Bibeln blev ett djur. Antingen ett får, en isbjörn, en ko eller en fet katt. Vilket? Fritt för tolkning. Jag gav bort djuret till en vän som började skratta. Då blev jag glad.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)